13

Jan

Färgbomba bilar!

Jag har i många år drömt om att färgbomba min bil. Först var tanken att jag skulle köpa en gammal skruttbil som jag utan vidare betänkligheter kunde ägna mig åt att kasta färg på lite hur som helst. Men eftersom jag inte är så vidare kunnig på bilar landade det i att jag köpte en väl fungerande bil av senare modell som jag bestämde mig för att hantera varsamt. Det fick istället bli en firma som åtog sig jobbet att förverkliga min dröm och igår kunde jag äntligen hämta ut den. Så fantastiskt fin! Vi borde färgbomba alla bilar egentligen. Särskilt de toksvarta och tråkgrå. Jag tror det skulle liva upp trafiken och kanske, kanske skulle folk vinka och peka i glädje istället för tuta i irritation.

Färgbombad firmabil som gör mig glad!

Färgbombad firmabil som gör mig glad!

Loggan i närbild.

Loggan i närbild.

 

Be Sociable, Share!

21

Mar

Toppenjobb att färgsätta höghus i Korea

I tisdags fick jag ett uppdrag som lätt kan klassificeras som ”omöjligt”. -Vi behöver en färgsättning av ett nyproduktionsområde i Seul, Korea där färgen är väldigt viktig. Ta fram tre kulörer och levererar en skiss på placering innan onsdag, klarar du det? Vad svarar man på det? Självklart!

Med endast några värdeord, en enkel ritning på ett av husen och tidsbrist var det alltså bara att sätta igång. Inspiration från våra nordiska breddgrader med norrsken fick bli temat. Kvällsjobb för att hinna pressa in det i ett annars full veckoschema samtidigt som tidsskillnaderna inte direkt underlättat kommunikationen. Men, vem har sagt att det ska vara lätt? Utmaningar gör att jobbet blir roligare och jag är nöjd med resultatet utifrån de förutsättningar jag haft. Leverans avklarad så nu är det bara att hålla tummarna att det ska hålla genom tävlingen som ska avgöra om husen kommer att färgsättas i skimrande norrskensglans.

Toppjobb att färgsätta höga hus i Seoul, Korea.

Be Sociable, Share!

14

Mar

Färgpsykologikurs i London

Om man vill skaffa sig mer kunskap om färgpsykologi får man titta utanför landets gränser, gärna åt Englandshållet där det finns en stor nyfikenhet och ett spirande intresse för ämnet. Under två dagar fick jag ta del av Bernay Laitys i företaget In:colorconsultancy erfarenheter och kunskaper tillsammans med engelska färgsättnings- och inredningskollegor. Så väldigt inspirerande att prata färg i inredning med kopplingen personlighet och hur man skapar en inredning som knyter an till de personligheter som ryms inom hemmets väggar. Dag två gick vi in på hur man kan arbeta med färg i offentliga miljöer som köpcentrum men även kontorsmiljöer, restaranger, tandläkarmottagningar och skolor med specialbehov.

Väl hemma i Sverige arbetar jag nu för att få ner detta material i ett format så att det passar den svenska marknaden. Vi har ju andra färgpreferenser än engelsmännen men grundtankarna är desamma. Jag blädrar igenom bildmaterialet och hittar inte bara foton från kursen med alla övningar utan även färgstarka hus i Notting Hill och fantastiskt blommande vårlökar. Våren hade kommit en bra bit längre i London kan jag lova. Underbart med lite blomsterfägring!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Be Sociable, Share!

16

Jan

”Colour your stay” – färgupplevelser på resan

Jag är så resesugen! Helst skulle jag sätta mig på planet till Mexico och njuta av sol, värme och sydamerikanska färgpaletter men jag får hålla tillgodo med en kommande fjällsemester vilket ju inte är fy skam det heller.

En färgspäckad semester får jag alltid vart jag än reser eftersom jag alltid har mina ”färgglasögon” på. I den vitaste av fjällmiljöer hittar jag alltid nyanser som påverkar mig. Förra året när vi bodde i en nybyggd anläggning var det avsaknaden av färg som jag noterade. Allt gick i traditionellt falurött, moderiktigt svart  och försiktigt beigevitt. Invändigt vita väggar med svarta eller på sin höjd röda fondväggar (när man har hund får man möjlighet att studera interiörer genom upplysta fönster på kvällstid!) Gud så tråkigt! När man nu bygger nytt kan man väl våga sig på lite mer färg säger byggnadsantikvarien som visst kan få nog av alltför traditionella färgkombinationer.

Något som inte är tråkigt är Pantones hotell i Bryssel. Här erbjuds man att träda in i en ”colorific world” genom att välja färg på sitt rum. Vilken fantastiskt rolig idé, eller hur? Sen kanske inredningen och kulörvalen inte går i min stil eftersom jag hellre applicerar färg på vägg för att skapa stämning och känslor men det är kul och annorlund. Kolla in hotellet här.

 

Be Sociable, Share!

28

Feb

Indien väcker liv i alla sinnen

Jag är tillbaks efter två helt fantastiska månader i Indien. Inte så att det enbart var underbart färgsprakande och härligt, långtifrån. Indien är ett land som kräver en hel del av sina besökare. Det går inte att resa i det landet utan att bli berörd, arg, frustrerad och trött. Det går heller inte att resa utan att aktivera sina sinnen till max. Landet kräver att sinnena används tills man faller ihop dödstrött av alla intryck. Dofter, smaker, synintryck, ljud… Indien är allt. Indien är liv.

Tillbaks i Sverige möts vi av tystnad, efterlängtad stillhet och en svensk inåtvändhet. Jag älskar Sverige och det liv jag känner. Jag älskar det svenska ljuset, de svenska färgerna och det välkända. Det fanns stunder då jag avskydde Indien. Jag grät av frustration. Allt folk som kom innanför huden, all trafik som jag var så rädd skulle skada mina barn, all fattigdom jag inte kunde blunda för och så all smuts. Dagen efteråt kunde jag skratta inombords när jag såg de chockrosa husen, jag kunde njuta av folkvimlet och jag älskade vänligheten i människornas ansikten. Motsatsernas land. Landet utan en aning om ordet lagom.

Vilket land! Måste tillbaks. Måste se mer. Men inte nu. Nu ska jag bara ta hand om alla intryck. Vårda dem i lugn och ro. Ta fram dem en och en och sakta studera dem. För jag är överväldigad och fullständigt fullstoppad med sinnesintryck. Vilken skatt att vårda!

Pigmentförsäljning på marknad i Hampi.

Pigmentförsäljning på marknad i Hampi.

Stadsmiljön stimulerade färgesinnena till max.

Stadsmiljön stimulerade färgesinnena till max.


En total avsaknad av rädsla för färg redan i unga år. Färg är liv!

Färg i vardagen överallt, hela tiden.

Färg i vardagen överallt, hela tiden.

Be Sociable, Share!

22

Nov

Längtan till färglandet Indien

Om två veckor far vi. Tiden rusar fram, snart är vi där. Hela familjen packar varsin ryggsäck och beger oss ut på en tvåmånaders resa till Indien. För att vara tillsammans. Utan en klocka som dikterar villkoren. För att mäta in färger (jag blir sponsrad med en kulörmätare av en färgleverantör och slipper släpa på mina NCS-block-tack Sto), samla in mönster och njuta av färgprakt. Dagar på stranden, besök på marknader, leta efter hantverkskollektiv och en önskan att få komma in till människor för att studera deras hem och deras traditioner att smycka hemmet. Om det går. Jag brukar ha väldigt lätt för att få kontakt med folk när jag reser så jag är inte så orolig för det egentligen.

Färgtraditioner, kulturyttringar, historiska platser, nutid. Leta mönster och färger knutna till den indiska folksjälen. Vilka kulörer hör ihop med man, kvinna barn? Vilka kulörer har man på husen?  Hur smyckar man korna, hur viker man servetterna, på vilket sätt får skönheten ta plats i det dagliga (fattiga-rika) livet? På mina resor söker jag mig alltid till kyrkogårdar och marknader. Liv och död. Och så människorna! Möten med folket på vägen. Nu vill jag hem till dem, komma nära. Tänker att när jag reser med barn så kan man nyttja tillfället att hitta lekkamrater (mina barn är 5 och 9). Barn är så bra på att tänka bort vad man får och inte får. Befriande skönt!

Snart är vi där. Så spännande. Jag ska ladda med färg som man tankar bränsle till en bil. Fylla ryggsäcken med färg och upplevelser som osar kulör! Ah…

Foto från tidigare resa där jag fastnade på marknad intill en kvinna som sålde färg på ett underbart sätt.

Foto från tidigare resa där jag fastnade på marknad intill en kvinna som sålde färg på ett underbart sätt.

Be Sociable, Share!

04

Okt

Folkkonst – skönhet i det egna skapandet

I förra veckan var jag med Handkraft Rejmyregruppen där jag jobbar som projektledare i Linköping för inspirationsresa. Lunch i trädgårdsföreningen sen ett besök i Hemslöjdens butik och Garnverket som ligger snett mittemot. Textilt och skönt på båda platser. Sen vidare till Östergötlands länsmuseum där Barbro Johansson mötte och tog oss med in i Folkkonstens värld med temat ”Dekor och symboler i östgötskt folkkonst”. Vi fick titta på bruksföremål med dekor och förundrades av hur mycket tid man lade ner på att skapa skönhet i det vardagligt nära.

För trots att man hade fem barn att försörja, en gård att sköta och ett hem att städa tog man sig tid att smycka. Endast för skönhetens skull. Är det inte fantastiskt! Med tanke på hur enkelt man har levt, hur mörkt och kallt allmogen hade det så användes tid åt att dekorera. När man hade kunnat stupa i säng lika gärna.

När jag en kort period bodde i Rio de Janeiro var jag på ett museum som var en stor upplevelse för mig. Muséet för naiv konst vill jag minnas att det hette. Och det var just folkkonst, tavlor, konsthantverk och bruksföremål där glädjen att få smycka var nog. Sann glädje i det egna skapandet. För sin egen skull. Inget sneglande på grannen här inte. Karva lite mer, måla lite djärvare och brodera lite galnare! Härligt!

Be Sociable, Share!

15

Nov

Kan ett hus ha en själ?

Och vad menas med det i så fall? Jag har alltid utgått ifrån att hus har någon sorts själ, jag har väl aldrig riktigt gått ner på djupet och verkligen formulerat vad jag menat. Det är med vördnad och respekt jag närmar mig en äldre byggnad. Jag kliver försiktigt innanför tröskeln och lyssnar av huset. Jag brukar säga att jag ”läser av” huset. Titta efter spår och letar efter märken som visar på vad som hänt, vilka förändringar som skett och hur årsringarna har byggt på lager av historia. Jag lyssnar av huset. Lägger örat tätt intill och önskar att det vill förtälja mig dess livsöden. Låta mig komma nära. Bli förtrolig.

När jag köpte mitt hus kände jag ett ansvar att förvalta huset.  Inte gå på med ”stora släggan” och förändra på en gång. Ungefär som man närmar sig en ny kärlek. Med nyfikenhet att ta reda på vem det är, med respekt för den andres egenskaper, med vördnad för dennes erfarenheter . När jag lyssnar av hus gör jag på samma sätt. Och precis som med kärlek så byts den första tiden ut mot vardag och då handlar det om att stå emot önskan om att göra om. Önskan om att få det exakt som man vill. Viss ska det vara ok att ge och ta. Men det måste vara på bådas premisser. Om jag ändrar lite på det så kan väl du möta mig med det? Liksom.

Kärleken till hus. Var kommer den ifrån? Såsom andra älskar glass eller tekniska prylar älskar jag hus. Alla sorter. Små lådor, stora vrålåk i lyxförpackning, underjordiska transportfar, torpen i ödebygden, funkishusens raka linjer, jugenthusets slingrande dekor och skyskrapornas blanka framtidstro.  Trä, betong, plåt, tegel, lera. Kläderna säger mycket om personligheten men man ska inte vara säker. Det har hänt mer än en gång att jag tagit fel. Trott att den illasittande rocken inte skulle  ha så mycket att visa upp. Och så har jag trätt innanför och upptäckt en skatt. Vilken lycka!

Ja, hus kan ha en själ. Liksom platser. När jag färgsätter försöker jag finna platsens själ. Få dem som bor eller arbetar där att bli en del av den nutida själen. Precis som årsringarna på ett träd. Att få sätta sin prägel på sin tid i huset. Men att se till de årsringar som varit, och de som kommer.

1. Lyssna av

2. Behandla huset med respekt

3. Varsamma förändringar

4. Älska ditt hus så kommer det att älska dig

Ett hus jag blev överväldigat förälskade  i då jag arbetade med byggnadsinventering inför en försäljning. Året var 1996 och platsen Alsen i Jämtland. Vad som hänt med huset vet jag inte men jag kan fortfarande drömma om det.

Ett hus jag blev överväldigat förälskade i då jag arbetade med en byggnadsdokumentation inför försäljning. Året var 1996 och platsen Alsen i Jämtland. Vad som hänt med huset vet jag inte men jag kan fortfarande drömma om det. Precis som andra drömmer om nya bilar och att vinna högsta vinsten! Det är så vackert att jag blir stum inför skönheten.

Be Sociable, Share!

20

Okt

Lekfull färgsättning

En till kyrkobild från Chiloé får plats i dagens inlägg. Kyrkan i Castro går att beskåda som en guldig bakelse med lila accenter och dekor av mönstertryckta plåtdelar i flera modeller. Skönt pampig med lekfull touch. Eller vad tycker du?

Olika ockragula nyanser möter lila partier i härlig mix.

Olika ockragula nyanser möter lila partier i härlig mix.

Be Sociable, Share!

20

Okt

Det här med wabi sabi

Jag läser Annina Rabes artikel ”Vårda skavankerna och lev nu” (publicerat i  Sköna hems tidning Skapa stilen 2009) som handlar om begreppet wabi sabi. Ett begrepp  som blivit så omskrivet det sista året men som funnits i flera hundra år som livsfilosofi. Jag tänker på hur jag förhåller mig till det och kan bara återigen konstatera att jag värjer mig för att passa in i ett ”fack” eller sälla mig till en specifik grupp. Det får mig att känna mig låst och ger inte utrymme för att helt vara den jag är.  Det jag läst om wabi sabi är dock helt och hållet jag med de kärnvärden som jag alltid vurmat för; enkelhet, tingens värde och varsamheten om det vi har. Att det som jag har närmast hjärtat ska reduceras till en trend med ett japanskt namn känns främmande. Vilket också artikelförfattaren ser som en risk. Att, citat  ”risken är förståss överhängande att wabi sabi blir ännu en trend bland alla andra som vi frustrerade västerlänningar gärna tar till när våra liv blir oss övermäktiga”.

Som byggnadsantikvarie och naturmänniska i själ och hjärta med en förkärlek för friluftsliv faller det sig naturligt att ha samma ledord som de  wabi sabi sägs representera. Det är nog inte krångligare än så. När vi var ute och grillade pannkakor i ett sandtag (!) förra helgen hittade barnen ett trasigt  uppläggningsfat på fot i klarblått pressglas. I två delar och med saknade bitar står det nu på vår byrå och är fylld med porslins skärvor i blått och vitt som vi hittat nedgrävda i vår trädgård. Vackert i sin bräckliga existens och med härliga minnen från pannkakor med blåbär och sirap.

Apropå wabi sabi och Kulörs motto ”Skönhet i det ej perfekta” vill jag knyta an till kyrkorna på ön Chiloé i södra Chile som är upptagna på Unesco´s världsarvslista. Jag reste runt där för några år sedan då jag bodde i Chile och upplevde något magiskt. Ett 60-tal kyrkor finns att beskåda runt om på ön och 16 av dem är världsarv. De är så vackra att det nästan gör ont att titta på dem. De får representera min syn på wabi sabi. Wabi sabi real life, liksom 🙂

Besöker du Chile och har möjlighet att resa söderut så missa inte dem. Läs mer här: Kyrkorna på Chiloé

Träkyrkorna är ofta klädda med plåt och bemålade i allsköns färger.

Be Sociable, Share!